Jubilar som värnar om hindersporten – i Skandinavien! 

Jesko von Koenigsegg har nyligen fyllt 70 år och kan se tillbaka på ett mångårigt engagemang inom galoppsporten både i Sverige och utomlands. På senare år har han engagerat sig alltmer för hindersporten i Skandinavien och sedan ett år tillbaka är han ordförande i föreningen Skandinavisk Hindersport.
 
– Jag såg mitt första Derby 1947 tillsammans med min far. Clubman Junior med Josef Klimscha segrade. Jag började rida ut hos Gösta Wahlberg 1952 och red min första löpning 1954 – hade tur och vann direkt! Hästen hette KASTANJA.

– Min sista löpning red jag på Sadair’s Spear på Åby 1976. Det var den sista  slätlöpningen som reds innan galoppbanan lades ned. Jag slutade tvåa efter målfoto.

– Den sista löpningen som reds på Åbyfältet var en steeplechase som vanns av galoppmannen och tränaren, tillika Strömsholmaren, Tore Persson med Pepe (Pol), som reds av hans son Johan Persson.
Tore finns ju tyvärr inte längre bland oss.
Ofta red jag min fars hästar men ägde själv Seastrom, Trouville och BT. Idag är jag delaktig i Stall Vasa, som äger ILLE FACIET hos Annika Källse.

Efter ett antal år i Täby Galopps lokala galoppdomstol är Jesko sedan cirka 30 år en av sportens representanter i Galoppöverdomstolen. Som vice ordförande i Amatörryttarklubben var han tillsammans med Björn Zachrisson med och startade de moderna Strömsholmstävlingarna med Svenskt Grand National , där han även något år varit tävlingsledare.

– Det är Strömsholm som har fått mitt hjärta att klappa speciellt för hindersporten, fastslår Jesko.
 
Vad kan föreningen Skandinavisk Hindersport göra för att stärka hindersporten?
 
– När det för några år sedan såg som mörkast ut gick SHS in, då under ledning av eldsjälen Rein Kuningas, och bistod Täby Galopp när det gällde underhåll av både häckar och fasta hinder. Vi har anordnat lotterier, kurser för ryttare och hästar samt medverkat till att resestipendier (från Jockeyklubben) utdelats till unga lovande svenska hinderryttare.

– Målsättningen är helt enkelt att bevara och vidareutveckla hindersporten så att den såväl sportsligt som ekonomiskt blir en självklar del av den skandinaviska galoppsporten. Den intresserade vill jag gärna rekommendera att läsa SHS:s inlägg till utredningen om Galoppsportens Framtid (se webben www.galoppsportensframtid.nu).
 
Hur ser Du på den närmaste framtiden för svensk hindersport?

– Just nu känns det verkligt lovande här i Sverige. Trenden har vänt och mellan åren 2006-2008 har antalet deltagande hästar ökat med 54%, antalet starter med 60%, antalet i Skandinavien bosatta ryttare med 15%, och antalet löpningar med 33%.

– Antalet deltagare i snitt per löpning har ökat med 28% och prispengarna har ökat med 36%, så alla kurvor pekar kraftigt uppåt, och den enkät som SHS har genomfört bland tränarna under vintern indikerar att det finns ännu fler hinderhästar i stallarna inför 2009.
 
– Svensk Galopps styrelse har tagit ett principbeslut om att inte bara behålla hindersporten, utan att också särskilt satsa på den genom ett treårigt utvecklingsprojekt åren 2010-2012. EN särskil hinderkommitté har tillsatts, med representanter från SG, TGAB och SHS, för att dra upp riktlinjerna för denna satsning, och många nya idéer vaskas fram här.

– Täby Galopp har dessutom på ett utmärkt sätt renoverat hinderparken och även inhandlat ris av plast, som på sikt kommer kräva mindre underhåll.

Hur går det då för hindersporten i Norge?

– Vi har några verkligt entusiastiska norska medlemmar i SHS, som gör allt de kan för att den norska hindersporten skall få fortleva. Det finns dock krafter i Norge, som ifrågasätter fortsatt hindersport och det är en av våra viktigaste uppgifter att på olika sätt verka för att de som bestämmer i saken fattar beslut i rätt riktning.

– Vi är även inställda på att i möjligaste mån ge Norge stöd vad gäller bl.a inköp av underhållsfria häckar med plastris från Irland. Utan Norge blir självfallet den totala basen för hindersporten mindre. Det härliga samarbetet mellan Övrevoll, Täby och Strömsholm får inte bara rinna ut i sanden – inte minst med tanke på alla fantastiska norska hästar som har förgyllt tävlingarna på Strömsholm och även hämtat en försvarlig bit av priskakan. Sedan 1971 har hästar ägda och tränade i Norge vunnit Svenskt Grand National 22 gånger!
 
Du nämnde underhållsfria häckar – kan Du berätta mer?

– Javisst – Dennis Persson har just varit över till Irland och studerat förutsättningarna och besökt företaget EASY-FIX. Häckarna är lätt flyttbara och består av kopplingsbara sektioner. Inom kort kommer några sektioner att finnas hos Dennis på Strömsholm för utvärdering och förhandling.

– Dennis har talat med flera tränare som använder dessa häckar både som träningshäckar och i löpningar. Alla verkar stormbelåtna.
 
Vilken är den viktigaste uppgiften för SHS just nu?

– Utan tvekan att kunna behålla den SKANDINAVISKA hindersporten. Om den norska delen faller ifrån så kan vi ju inte tala om SKANDINAVISK hindersport  längre - då får vi koncentrera oss på den svenska delen.

– Men att den norska publiken skulle gå miste om något av det bästa sporten har att erbjuda vore tragiskt! Med Sverige och Norge som bas kan vi även vara med och slåss om de drygt 4 milj SEK som finns hämta i Tyskland.

– Dessutom efterlyser man ju alltid FIX-STJÄRNOR inom galoppsporten. Bortsett från några enstaka slätlöpningshästar är det nästan alltid hinderhästarna som blir publikfavoriter och som återkommer år efter år, som till exempel Rodan, Serafin och Berthram bara för att nämna några, och under fjolåret fick vi nya namn som LIGHTS OUT och LAVIRDAN.

Jesko, till sist – vilket är Ditt trevligaste galoppminne?

– Svår fråga – men att som 16-åring få rida ut hos Fred (Sam) Armstrong i Newmarket under drygt 2 månader och få uppleva den engelska sporten från insidan – det var en riktig kick! Dessutom blev man lite anglofil på kuppen, avrundar Jesko von Koenigsegg, som inger gott hopp för hindersporten!

NADJA BELLANDER