Josephine Kelly på Strömsholm 2008
Foto: Natalie Budde

Josephine Kelly rider utomlands

– vinner i Sverige!

Josephine Kelly fick sitt verkliga genombrott som galoppryttare 2007, då hon med sina 7 segrar (varav 2 på hinder) blev segerrikaste amatörryttare och utsågs till Sveriges representant i amatörernas världscup, Fegentrin.

Utnämningen innebär att hon i år får resa runt till många länder båda utom och inom Europa, men det är här hemma som hon har noterat de största framgångarna hittills; fyra segrar över hinder och lika många på slätt.

Nu är hon etablerad som en av de bästa amatörryttarna i båda disciplinerna och finns nästan undantagslöst med i startlistorna till tävlingarna runt om i Sverige, och ofta även i Norge. Ändå är det bara sju år sedan hon började tävlingsrida.

Josephine vid Årets häst-fest, där hon fick ta emot flera utmärkelser för sina prestationer under 2007. Foto: Stefan Uppström

Började på Svista

Ryttarkarriären började på Svista Säteri för snart 20 år sedan.

– Helanders hade ponnyridskola och jag började där som 7-åring och red så småningom ponnyhoppning. De hade ju även galopphästar och jag och mina föräldrar hade sköthästar i galoppstallet.

 – När jag var 15 fick jag börja hjälpa till mer med galopphästarna och vi köpte Horrible Hatter, som skulle visa sig vara en riktigt bra hinderhäst. Sju hindersegrar blev det, med vinsten i Svenskt Grand National 1997 som kronan på verket. Så där tändes intresset för hindersporten!

– Jag fick jobba extra på Svista på skolloven och skaffade mig erfarenhet, och efter att jag hade gått ut gymnasiet fick jag jobb hos olika tränare på Täby.

Jossan gick på ett naturbruksgymnasium med inriktning på djurvård, eftersom hon inte visste om hon ville jobba med hästar på heltid.

– Och nu, vid 26, har jag fortfarande inte kommit på vad jag vill bli ”när jag blir stor”!

Josephine tvåa i Qatar på Hill of Holly Fot: Mats Genberg

Lärorika resor

Men under tiden har galoppsporten valt henne, och det har blivit några gästspel i England och på Irland också, som har givit nyttiga lärdomar. 

– Hinderjockeyn Sean Curran ordnade en plats åt mig i England, och där stannade jag i tio månader och fick även rida fyra lopp, varav några hunter chases, vilket är steeplechaser för amatörryttare. 

– När jag var redo att resa hem, ringde min kompis Maria Richert från Irland och sa att jag borde komma dit, så då blev det ett drygt halvår och fyra lopp där också, varav två öppna häcklöpningar.

I England och Irland är startfälten ofta mycket stora och det är svårt att få bra ritter, så det blev inga segrar eller placeringar, men roligt ändå att få pröva på.

– Jag fick även rida en del inofficiella träningslopp över häckar där det kunde vara upp till 40 ekipage med, och i ett sådant blev jag faktiskt tvåa en gång, det var extra kul!

Josephine och Napoleon vinner Lindarängen 2008
Foto: Stefan Uppström

Snabb karriär

Efter framgångarna med Horrible Hatter köpte familjen Kelly några fler hästar, pappa John tog ut tränarlicens och Jossan tog ut sin första ryttarlicens 2001.

– Mitt första lopp red jag på Mr Cumba Wamba i januari, och då blev det en tredjeplats, men bara några veckor senare vann jag min andra ritt med samma häst. Första häckritten kom sedan i maj, på Bunnahabhain.

– Det var tur att vi hade egna hästar, annars hade jag väl inte fått några ritter alls, säger Jossan blygsamt. 

Men visst är det lättare att få en rivstart på karriären om man får en chans att visa upp sig. Nu blev det placeringar över häckarna med familjens hästar och sporten fick snabbt klart för sig att här fanns det en tjej som kunde rida.

Hon började få ritter för andra tränare och via några enklare hästar ledde det till samarbetet med familjen Michanek, för vilken hon i fjol och i år bland annat har ridit Napoleon, som vann tre raka inklusive Svenskt Champion Hurdle.

– Jag är oerhört tacksam över att ha fått det förtroendet och få rida en sådan fin häst, och över att jag har fått fortsätta att rida honom även i de större loppen.

Josephine och Kuling blev 5:a i GN 2008
Foto: Natalie Budde

GN en dröm

Apropå storlopp så är Jossans mål inget unikt för en hinderryttare i Sverige. Hon vill – förstås – vinna Svenskt Grand National på Strömsholm, och i år kom hon en bit på väg genom att fullfölja loppet till en femteplats med Kuling.

– Det är jag stolt och glad över, och han är en häftig häst att hoppa med, ibland tar han sådana språng så man tror att han ska hoppa en ur sadeln! Tyvärr halkade han och tappade en baksko i GN, annars tror jag att han hade varit lite närmare de andra, men han har lite problem med sin kurvteknik, så det var ju ändå godkänt att han tog sig runt.

En framtidsdröm är att bli tränare, men Jossan tror inte att marknaden kommer att vara stark nog för att ta emot så många fler tränare om inget görs för att marknadsföra sporten på ett mera effektivt sätt.

– Vi behöver fler hästägare som kan investera i lite bättre hästar och som förstår att det inte är för det stora ekonomiska utbytet som man går in i sporten, och vi behöver öka statusen på att vara hästägare och bli bättre på att ta hand om dem när de väl är här, på banorna, och tittar på sina hästar.

Josephine och Napoleon vinner Svensk Champion Hurdle 2008, före Omoto Sando. Foto: Natalie Budde

Fler ryttare behövs

– Vi behöver fler hinderryttare också, för varje ryttare bidrar till att fler hästar startar över hinder. Allt fler tjejer rider hinder utomlands och det är tal om att försöka starta upp en liten hinderturnering inom Fegentrin för damerna.

– Här hemma har vi ju bland annat Jennie Österberg och Pernilla Hermanssson som rider över hinder, så vi är några stycken i alla fall. 

Årets Fegentri-turnering har hittills inte inbringat några segrar till Sverige, men det gäller att ha tur med utdelningen av ritterna, något som är svårt att påverka. Men det finns andra fördelar med resorna.

– Man får ju se platser och banor som man aldrig skulle besöka annars, och det är alltid trevliga arrangemang och god stämning bland ryttarna. Att få resa till Qatar var verkligen en upplevelse på många sätt! 

– Fegentri har inlett ett samarbete med jockeyskolan i engelska Doncaster och David Lenneblad ska åka dit i dagarna på en hinderryttarutbildning, så det ska bli spännande att se vad som kommer ut av ett sådant samarbete.

Josephine och Trooper vinner Måns Alexanderssons 2008
Foto: Natalie Budde

Mycket ridning

Resorna till Fegentriloppen tar mycket tid och därför passar det bra att Jossan just nu inte har något heltidsjobb.

 – Jag rider hos Patrick Wahl på förmiddagarna och så rider jag våra egna hästar ute på Angarn på eftermiddagarna. Vi har fyra stycken – Tenor Sax, Brookville, Son of Bathwick och Sulina – och alla är inhoppade och hoppar bra, så vi får se vilka som kommer ut över häckarna så småningom, men de har gått bra på slätt också, så man får väga för och emot. 

De nya häckarna med plastriset på Täbys upplopp är Jossan inte nöjd med.

– De är för små, så hästarna tappar respekten för dem och hoppar sämre, och det är särskilt när de är trötta på den sista rakan, menar hon. 

– Det finns en ny engelsk typ av häckar som heter Easy Fix, som vore intressant att prova här. Den består av små sektioner som är lätta att flytta, men som ligger still om man slår i, till skillnad från de norska häckarna som lätt rullar vid islag, och då är det inte roligt att komma bakom och få hoppa en rullande häck!

Jossan och Bombina vinner Sommarhäcken i Göteborg
Foto: Stefan Olsson

Vid sin senaste seger i Göteborg fick Jossan och hennes ritt Bombina hoppa en häst också, då en konkurrent föll precis framför henne, direkt efter landningen på första hindret.

– Jag trodde att det var kört när jag såg hästen falla framför mig, men Bombina är så liten så hon lyckades landa på ett ben och göra ett studshopp! 

Visst måste man ha lite tur också i den här branschen, men ett gediget kunnande, bred erfarenhet och ett brinnande engagemang är givetvis också framgångsfaktorer och det är ju ingen slump att Josephine Kelly är ledande amatörryttare över hinder innevarande säsong och ser ut att gå mot sitt andra championtecken i disciplinen efter att ha varit bästa amatörryttare över hinder redan 2006. Vi önskar lycka till!