Månadens Profil november 2007

Daniel Wirenstål

Danne vinner Final Hurdle i Gbg på Scratch my Back.

Danne Wirenstål klättrar på championlistorna!

32-årige Daniel Wirenstål från Åkersberga, norr om Stockholm, blir som bekant hinderryttarchampion i Sverige 2007 med 6 häcksegrar. Vi har fått en pratstund med den nybakade championryttaren om hans tankar kring sporten och ryttarkarriären.

Att Danne Wirenstål skulle hamna inom galoppen var kanske ingen högoddsare. Båda mamma Marita och pappa Karl-Bertil, mera känd som “K-B”, arbetade med hästar på Täby Galopp och anställdes sedermera av Täby Galopp. K-B var banmästare under ett drygt decennium och Marita jobbar fortfarande som sport- och tävlingssekreterare.

– Som riktigt liten red jag förstås ponny, men galopphästar och galoppfolk fanns runt mig ända från början, berättar Danne, vars första minnen av galoppbanan är att han fick åka med pappa i traktorn som drog startboxarna och att han stod på hinderbanan när pappa var hindervakt.

– Fast det var inte precis då som jag bestämde mig för att bli hinderryttare...

Fartens tjusning

Hos förre tränaren Sten Bugge, som hade en rakbana ute på Upp-Eke, fick Danne känna på fartens tjusning med hjälp av C-ponnyn Skorpan.

– Jag var liten och klen och helt chanslös att hålla ett ben på gangster-Skorpan men han orkade inte så långt, som tur var!

Så småningom, i mitten av tonåren och via medryttarskap på flera ex-galoppörer, sökte sig Danne till stallarna på Täby Galopp.

– Jag red en del hos Lotta Rudert, och när hon slutade som tränare var jag hos Bruno Nilsson under några säsonger.

Dessa ridturer skedde på helger och lov, för Danne pluggade vidare efter nian och gick teknisk linje. Några planer på att jobba med galoppen på heltid och så småningom bli tränare fanns inte hos tonåringen.

– Jag insåg tidigt att tränarna fick offra mycket för sitt val av yrke, massor med hårt arbete men knappast lika mycket lön för mödan.

Flygande start

Däremot ville Danne gärna ha en egen häst. Amatörtränare Louise Bley-Williamsson var han bekant med från ridstallet på Rydboholm och när hon skulle köpa en ny galopphäst hakade han på.

Det gick trögt att hitta lämpliga objekt men till sist blev det väldigt slumpartat den fuxige Itsabrahma-sonen Blaze Away, som sedan tackade för förtroendet med att ta 3 segrar på de 5 första starterna i deras ägo! Flygande start som hästägare! Helbrodern Itsadancer inhandlades kort därefter för framtida bruk eftersom det kändes som om de var inne på rätt spår.

Blaze Away blev sedan också den första häst som Danne tävlingsred. Den ritten, i januari 2002, slutade med en fjärdeplats och gav mersmak.

– Men det blev hans sista start för han blödde näsblod!

Övertalad att gå hinderkurs

Efter Blaze Away har det rullat på med hästar, Gol Star, Desert Speed, Novosibirsk (numera sambons ridhäst) och nuvarande Itsabrahma-stjärnan Itsacain som snart är åter på banan efter skadeuppehåll. Samtliga har varit och är delägda med Louise och löpta i de gul-blå färgerna som registrerades på Dannes initiativ:

– Jag gillar gult och blått, det ser fräscht ut mot hästarna och så syns det bra i loppen, det är ju inte alltid man hittar sin adept i ledningen…

För bara några veckor sedan inköptes också ettårige Nicolotte-sonen Glen Albyn som redan nu är att betrakta som inriden!

Efter en hinderryttarkurs på British Racing School (blev övertalad av Dennis Persson) blev Blazebrorsan Itsadancer den första häst som Danne red i häcklopp, 2004.

– Han var vår absoluta älskling sedan inköpet som åring. En strålande hoppare som tyvärr bara fick en säsong över häckarna eftersom han skadades illa i sin sjätte häckstart när han ådrog sig en fatal fraktur i en framkota.

Danne och fantastiske "TT". Foto: Stefan Uppström

Blandade känslor

Den innevarande säsongen har varit omtumlande för Danne. Inför hinderpremiären 2007 hade han ridit ett drygt 30-tal hinderlopp utan att ha vunnit ett enda, och nu är han nationell ryttarchampion med 6 segrar, varav 5 med Svista Säteris unike hoppare Turtle Turmoil, som tyvärr skadades i den sista starten på Täby den 14 oktober.

De första rapporterna tydde på en senskada, men i slutet på den följande veckan visade det sig att båda frambenen hade drabbats, och makarna Helander tvingades fatta beslut om att avliva hästen.

– Så glädjen över det här championatet är minst sagt grumlad av den avslutningen på säsongen, suckar Danne, som är en stor djurvän (en hund och tre katter hemma) och blir mycket fäst även vid sina ritter.

– Att rida “TT” i Champion Hurdle var som att köra en Porsche i ett Folk-race, jämför han vid minnet av 12-längderssegern på Strömsholm.

– Och där kunde jag inte utnyttja viktlättnaden heller som annars är ganska bra att ha i långa löpningar, understryker han.

– Men den största kicken var när vi vann vår fjärde seger. Vi smög avvaktande med bakom Lights Out, för att sedan obarmhärtigt ”slå klorna” i honom in på upploppet. Mäktig känsla att speeda ned en derbyvinnare med den inte helt obegåvade Niklas Lovén i sadeln!

I vinnarcirkeln med TT efter segern i Champion Hurdle.
Foto: Stefan Uppström

Som förgjort i Fegentrin

Danne rider ju på amatörlicens och har även fått representera Sverige i amatörernas världscup Fegentri både på slätt och hinder, men där låter framgångarna vänta på sig.

– Det har varit som förgjort! Men en seger i ett Fegentrilopp är ett mål jag har kvar, så om jag får chansen nästa år också så kommer jag nog att satsa på det, även om Fegentriresorna tar väldigt mycket tid i anspråk.

Två mål som Danne har nått under året här hemma är att bli just hinderryttarchampion samt att få ihop tillräckligt med segrar för att få rida egen häst i ”släta” proffslopp, även om detta inte har blivit av ännu.

– Att bli amatörchampion på slätt i Sverige vore också kul, konstaterar Danne, som har vunnit två slätlopp hittills i år, med två månader kvar av säsongen.

Men torsdagstävlingarna, som har upptagit en stor del av säsongen, går inte så väl ihop med Dannes civila arbete som konstruktör/administratör på Team TSP AB som sysslar med Tele- och säkerhetssystem samt Styr- och reglersystem för ventilation.

– Som tur är kan jag utnyttja flextid, så att jag hinner rida åtminstone en tur varje morgon, men det är svårt att dessutom ta ledigt var- och varannan torsdag, så jag försöker sålla lite bland ritterna på lunchtävlingarna.

Hinderträning med Look who´s Talking

Naturligt spänstig

Någon annan sport håller inte Danne på med vid sidan av ridningen. Han är dock (tack och lov tycker han själv) ganska lättränad, spänstig/atletisk och håller sig i form hemma i trädgården runt det egna huset i Åkersberga, som han delar med sambon Lina.

– Jag är fena på att klättra, säger han och förklarar att det kommer väl till pass när t ex något träd måste (tycker han …) toppas.

Trädfällning är en annan ”hobby”, dels för att fylla på vedförrådet till den öppna brasan, och dels som ren terapi i mörka stunder.

; när vi miste Itsadancer så svällde vedlagret ganska ordentligt, minns Danne.

På den lilla fritid som återstår har han ett styrelseuppdrag i Amatörryttarklubben och rycker ibland in som målkamerafunktionär på Täby, ett uppdrag som han skötte regelbundet under tio års tid, men numera är det svårt att kombinera med arbete och ritter.