Teckning av Fredrick Remington

Hindersporten grunden för svensk galoppsport

1988 Av Björn Eklund ur boken Kapplöpningar 100 år på Strömsholm

Nutidens svenska galoppsport har drygt 100 år på nacken. Länge dominerades sporten av hinderlöpningar; precis som på Strömsholm idag. I slutet av 1800-talet tävlade man mera regelbundet i Malmö (limhamnsfältet), Linköping (Malmen), Stockholm (Lindarängen på gärdet) och på Strömsholm (Österängen). Vid dessa tävlingar anordnades vanligen fem hinderlöpningar och en enklare slätlöpning.

     Medan slätlöpningen svenskt Derby tillkom först 1918, hade de stora hinderlöpningarna skapats redan på 1890-talet. 1890 började man rida jockeyklubbens steeplechase. 1896 tillkom Gyllene Hästen och St Eriks Pris. Samtliga dessa löpningar rids fortfarande.

     Hindersporten har fostrat många stjärnor under dessa år. Bland hästarna kan nämnas namn som 20-talets Sannarp, som vann Jockeyklubbens Steeplechase två gånger, Tåby II, som vann St Erik Pris två gånger och gyllene hästen en, Pong, sedermera omdöpt till Gaute, som också vann båda löpningarna och i slutet av 30-talet den kanske största av dem alla, den belgiskfödde Bataclan, som startade 66 gånger över hinder och vann hela 45! St Eriks Pris vann denne fuxvalack inte mindre än sju gånger (1939-45).

     Bland senare tider hindermatadorer kan nämnas Örnäs II, Gasbag, Inspiration, Connie, danske Tudor, norsktränade polacken Rodan och franskfödde, svenske hinderstjärnan Ormus som hittades på Irland av den skicklige amatörryttaren Lars Swärd. Idag är för övrigt många av de bästa hästarna importerade från Polen. Av totalt 17 avridna upplagor fram till och med1987 av Svenskt Grand National har vid 12 tillfällen polskuppfödda hästar stått i vinnarcirkeln.

     På ryttarsidan kan nämnas storheter som Georg Wiedesheim-Paul och Hugo Wahlberg från tidigare dagar. På 30-talet var Erik Edstrand, Allan Ekman och Gunnar Bernström tre skickliga amatörryttare.

     Duktiga kollegor till dem i slutet av 40-talet och på 50-talet var göteborgaren Arne Glücksman och djursholmaren Carl Martin, den senare förresten son till den kände Frank Martin som förutom att även han red framgångsrikt över hinder även svarade för utgivningen av flera hästtidningar och publikationer som kom galoppsporten tillgodo under 40 års tid eller från 1920 till 1960.

     På den professionella sidan var Ragnar Helmer länge ett dominerande namn och under senare år har amatörryttaren och förre aktive kavalleriofficeren Lars Swärd varit den lysande stjärnan bland amatörerna och John Huber och Nigel Cook bland de professionella ryttarna.

     Utan tvekan har amatörryttarklubbens insatser på Strömsholm betytt mycket för att ge nytt liv åt hindersporten i Sverige. Det internationella Grand National-meetinget på Strömsholm ger en bild av hur kapplöpningssporten såg ut när den dominerades av hinderlöpningarna. Samtidigt har inrättandet av Grand National 1971 och Champion Hurdle 1978 betytt nya fina vinstmöjligheter för de bästa steeplechase- respektive hinderhästarna.

     Det är inte längre några småsummor det handlar om i hindersporten. 200 000 kr är den imponerande prissumman i Svenskt Grand National inför den stora dagen då även 100-årsjubiléet av kapplöpningar på Strömsholm firas inför Kung och höga militärer.

     Från och med 1987 har Täby galopp AB, som står värd för snart 100-åriga Gyllene Hästen, höjt prissumman till 100 000 kr. Gyllene Hästen är numera final i Svenska Galoppsportens Centralförbund årliga hinderserie, i vilken såväl Svenskt Grand National som Svenskt Champion Hurdle ingår.

     Täby Galopp AB har också under senare år konsekvent genomfört ett ambitiöst ekonomiskt stöd- och uppmuntransprogram som går ut på att locka allt fler hästägare att låta skola hästar över hinder, allt i syfte att vidmakthålla och åter utveckla svensk hindersport till en bärkraftig del av galoppsporten.

Detta var ett utdrag ur ”Kapplöpningar 100 år på Strömsholm författat av Björn Eklund 1988, vår nuvarande Generalsekreterare för Svensk Galopp.

SVEN ROSENQVIST